Längtan, tro och biblar

Jag hittade en känsla idag. Eller kanske är längtan ett bättre ord. Ja, en längtan. Jag hittade tillbaka till en längtan som jag inte visste att jag hade tappat bort.
Under dagens förrådsrensning hittade min mor sin amerikanska bibel som hon fick under sitt år som utbytesstudent i USA. Jag tittade snällt på min mor och fick den av henne. Och jag blev så glad. För en bibel. Herregud, töntvarning, är hon kristen, hjälp, tänker kanske ni. Och ja. Just så är det. Jag är kristen, jag är troende. På mitt alldeles egna sätt. Kalla mig tönt om du vill. Jag kunde inte bry mig mindre.
Så när jag satt i köket med bibeln i knät och letade kända bibelcitat, för att få läsa de på engelska, då hittade jag tillbaka till den där längtan. Längtan efter att lära mig mer om religion. Om kristendomen, buddhismen, islam, shinto, allt. Och återigen kom insikten att jag faktiskt måste läsa religion efter gymnasiet. Vare sig jag kommer att ha någon nytta av det eller inte. Så gärna vill jag veta mer.
Jag har saknat den där längtan. Längtan efter att lära sig. För med skola, krav, press och allt vad det innebär är den längtan så lätt att tappa bort. Men nu. Nu jäklar, nu är jag inspirerad igen. Och det känns så jävla bra.