Om jag skulle få välja ut en modern bekvämlighet i det överflöd vi lever i här i Sverige som jag inte skulle klara mig utan skulle jag inte behöva fundera särskilt länge. Faktiskt skulle jag inte behöva fundera alls, det är så självklart för mig. Och, tro det eller ej, det är varken datorn, mobilen eller plattången. Det är duschen.
Min dusch är min materiella bästis. Jag älskar den. Jag behöver duschen för att vakna på morgonen. Jag värdesätter duschen lite extra när jag fryser. Jag älskar duschen mer än allt annat efter lajv, festivaler och annat där man berövas bekvämligheter.
Duschen framför badkaret, utan tvekan.
Idag har jag jobbat min fjärde dag och det börjar kännas bättre. Jag kommer att vara så vältränad (för att vara jag) när jag jobbat klart! Jag cyklar till och från jobbet, jag lyfter skrot (bokstavligen, jäklar vad skräp man hittar i källare), jag klipper gräs och framförallt, rensar ogräs.
Det är tråkigt. Det är slitigt. Jag är trött och grinig som aldrig förr på eftermiddagarna. Men samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig lite stolt på kvällarna. För att jag alls tog mig iväg. För att jag gjorde ett bra jobb. Och att tjäna pengar är ju faktiskt en bra grej.
Jag lyssnar på talböcker när jag sitter i rabatterna. Den senaste boken jag lyssnat på är Marian Keyes "Sista chansen" (vilken varmt rekommenderas). Boken utspelar sig i London och på Irland och en utav karaktärerna är svensk. Karaktären har dock lite problem med engelskan, hennes vänner får ofta rätta henne då hon säger fel. Detta blir i den svenska översättningen inte särskilt lyckat; den svenska tjejen säger fattighet istället för fattigdom och snålbuk istället för snåljåp. Men trots allt ganska roligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar