Midsommarnatt

Jag har aldrig varit särskilt fast i traditionella midsommarfiranden. Förra året var det närmaste jag kom att fira midsommar när jag åt jordgubbar på tåget på väg till flygplatsen. Hela dagen ägnades åt att resa, men det gjorde mig faktiskt inget.
I år var första gången på många år som jag faktiskt firade midsommar, som det ska firas och det var ganska så perfekt. Middag med färskpotatis och jordgubbar. Ringdans runt midsommarstången. Sitta ute under bar himmel. Eldshow kanske inte var särskilt midsommaraktig, men det var en häftig upplevelse. Att få spendera kvalitetstid med älskade vänner fulländade min kväll.

Läsglädjen har återvänt på riktigt nu. När skolan slutade var det länge sen jag riktigt kände hur jag längtade efter en bra bok, men nu kliar det i mig och jag ska snart överge datorn för att krypa upp i soffhörnet med nästa bok i högen på mitt skrivbord. Jag tror att det bli "Freja", första delen i Johanne Hildebrants serie Sagan om Valhalla.
Jag kan varmt rekommendera "Hjärtans fröjd" av Per Nilsson. Definitivt läsvärd.

Närhetsbehov

Mina fingrar fryser till is här framför datorn. Hela jag skriker efter en kram och kanske en klapp på kinden. Jag tänker efter lite och inser att jag inte har masserat någon ordentligt på över en månad. Vad skulle då den där jäkla massagekursen vara bra för?
Kom hit så att jag får peta på någon. Jag behöver lite mänsklig närhet. Lite lugnande andetag i takt med mina. Lite hud mot hud. Inte något sexuellt, nej absolut inte. Bara lite gammal hederlig, vänskaplig närhet.
Någon?

Skolavslutning

Idag har det varit skolavslutning. Jag har fortfarande inte insett att sommarlovet faktiskt har börjat... Det var en bra avslutning. Lagom lång och underhållande. Ännu bättre var att äta med delar av klassen efteråt och bara njuta av stunden. Drabbades dock av lätt separationsångest mot slutet. Jag kommer att sakna min klass. Allt var med andra ord som det ska vara en skolavslutningsdag, med sol & glass, glädje & lite vemod.
Nästa år är det vi som springer ut med vita mössor...

Imorgon går bilen mot Göteborg. Jag borde med andra ord packa just nu, istället för att sitta här.

Ett första inlägg i en hittills orörd blogg

Jag tycker inte om att skriva mitt första inlägg i en ny blogg. Det ligger en press i att skriva det första inlägget, till skillnad från de inlägg som man sedan kommer att skriva. När man redan publicerat ett tjugotal texter, läsvärda eller inte, finns inte pressen där på samma sätt.
Jag vet uppriktigt sagt inte riktigt vad man skriver i ett första inlägg. Trots att det här är det tredje eller fjärde "första inlägget" vet jag det fortfarande inte.
Att presentera sig själv har jag aldrig varit mycket för. Vem jag är spelar mindre roll, inte sant? Det är vad jag skriver som faktiskt har någon betydelse.
Denna gång, detta första inlägg, tror jag att jag väljer att ignorera att jag skriver de första orden i en än så länge orörd blogg.
Det finns trots allt en hel del inlägg som väntar på att skrivas, där jag kommer att få chansen att skriva lite mer, lite djupare, lite bättre.